Om "Shetland" och Kate Davies

Det är med glädje jag ser (som den krim-, stick- och brittnörd jag är) att TV-serien "Shetland" äntligen kommer att visas på SVT i jul. Serien bygger på Ann Cleeves populära böcker som utspelar sig på Shetlandsöarna. 

Och vad har det med Kate Davies att göra tro? Jo, en av hennes mössor finns med i serien och som hon har skrivit om i sin blogg. Läs mer om det här. Hennes första bok hette förresten "Colours of Shetland" så nog finns det ett samband alltså.

Nu har Kate Davies fått klar sin andra bok i stickning, "Yokes", som handlar om  stickade ok i olika sammanhang. Du kan se modellerna ur boken på hennes blogg just nu. Fantastiskt fina modeller tagna i en fantastisk miljö. Man kan beställa boken direkt från henne. Det har jag gjort och väntar nu med spänning på att den ska komma. 

Om ni också gillar brittiskt crime så kan ni se trailern på "Shetland" här:

"Samtalet" fortsätter...

Efter mitt förra inlägg kom det en del intressanta kommentarer på mina frågor och funderingar kring ull och sticktekniker. Det är spännande när det blir ett "samtal" på bloggen, när man delar med sig av olika erfarenheter och kunskaper. Man blir nyfiken och vill veta mera. Kanske man börja söka mer information om något som har dykt upp. Då lever bloggen.

Detalj på en kofta jag har ärvt.

Jag spinner vidare...

För dem som är intresserade av att veta mer om hur man gör en "steek", som det heter på engelska men som jag inte har något svenskt namn för; en variant som som en favoritbloggerska, Kate Davies, visar. Samt några fler exempel.

När det handlar om dagens ull och skillnaden på hur ullgarn kändes och luktade förr, så kom jag in på ett spår som handlade om superwashbehandlat garn. Jag har alltid hållit mig undan från superwashgarn, trots att det är så mjukt. Instinktivt. Det varken känns eller uppför sig som naturlig ull gör. Jag tycker att känslan i ett superwashbehandlat garn känns konstgjort och behandlingen är inte bra för miljön. Läs Clara stickar så förstår ni varför. Hon har skrivit om superwashbehandlat garn på sin blogg. Läs och lär, så kanske ni är extra noga nästa gång ni väljer garn.

Så lovade jag att hitta en bild på hur man "binder" trådarna bak vid långa flotteringar. Eftersom jag har svårt att förklara hur jag gör så hittade jag en bild i "Bonniers stora bok om stickning". En bok som jag för övrigt rekommenderar som uppslagsbok i handstickning. Där står det mesta och bilderna är mycket tydliga. Jag brukar sno garnet om varandra, vilket man kan se i exemplet längst ner. Men det blir mycket snyggare om man väver in garnet. Det ska jag prova nästa gång.

Fortsättning följer....

Presentation

Jag blir alltid så imponerad av dem som kan göra en snygg presentation för att sälja sitt hantverk. Här är ett exempel, "Mati Ventrillon-Fair Isle Knitwear". Hon stickar traditionella tröjor på maskin, Fair Isle, bor i Skottland och säljer måttbeställda tröjor på nätet. Fantastisk fin liten film som lockar att titta in på hennes hemsida, också jättefin. 

Se även hennes hemsida här.

Hm, tänk om man skulle ut och filma lite...men jag vet inte om det blir så lockande i lervälling, regn och blåst. Jag får vänta lite och hoppas att locket över Värmland någon gång ska lyfta.

"Shopping" i Köpenhamn

Det är inte så billigt att handla i Köpenhamn. Det gör mig ingenting eftersom jag numera ligger lågt med mina inköp. Men något som faktiskt är billigt, är garn och sybehör. Jag köpte in mig på ullgarn från Färöarna, härligt hanstickningsgarn som ska bli stortröjor till mig och som kostade 49 danska kr (ca 56 svenska kr) för 100 g. Det var ett kvalitetsgarn till ordinarie pris. Det finns gott om fint garn i Danmark, garn som vi inte har här. Danskarna har en tröjtradition som säkert bidrar till priserna och utbudet. När jag var barn var vi ofta i Danmark och hälsade på och då bar alla unga stora stickade tröjor, tröjor från Färöarna, "islandströjor" o.lik. Nu ser man det igen mer och mer, vilket jag tycker är väldigt roligt. Kanske kommer jag att sticka en tröja som är inspirerad av något mönster härifrån.

Sedan köpte jag tyg och tråd till mina overlock som jag har skaffat mig. I Sverige kostar en mindre rulle tråd till en overlock ca 55 kr, i Danmark fick jag fyra rullar för 60 danska kr ( ca 69 sv kr) i en välkänd sybehörsbutik som säljer symaskiner. Dessutom är det svårt att få tag i tråden, åtminstone här i Värmland. Jag gjorde en liten investering där.

Om mönster

Det här med mönster är knepigt. Jag ritar mina stickmönster själv, men ibland när jag har gjort ett mönster händer det att jag upptäcker att det mönstret redan finns. Men det är väl så det fungerar. Vi ser och tar intryck, påverkas medvetet och omedvetet, av former och uttryck runt omkring oss. Så det är väl inte egentligen så konstigt att vi "kommer på" samma saker. Ju enklare ett mönster är desto troligare är det att någon redan har gjort det.

Men om ett mönster är mer detaljerat och exakt likadant, då är sannolikheten mindre att någon har  kommit på samma sak. Då är det troligare kopierat. Jag är ibland lite rädd för att bli kopierad. Det är tråkigt om man har arbetat länge med ett mönster och någon annan ritar av det och säljer det sedan som sitt eget mönster.

I serien "Brottet" har Sarah Lund på sig en tröja som det nu har blivit en rättssak av i Danmark. Läs här. En butik har sålt stickmönster på den här tröjan som Guðrun & Guðrun har designat (de gör jättefina kläder och säljer bland annat handstickade tröjor), två kvinnor från Färöarna. De vill nu ha 10 000 kr i ersättning av stickbutiken som har tjänat mycket pengar på att sälja stick-kit på tröjan, framför allt till England där serien är mycket populär.

Och se här vad jag köpte i en annan affär för flera år sedan, när jag var i Köpenhamn. Garn och mönster på en tröja som jag först nu håller på att sticka klart. Det finns visst vissa likheter, men inte riktigt densamma. Jag tror att hon som gjorde mönstret till den här modellen också hade sett "Brottet". Eller vad tror ni?

Typiskt nog fattas det lite garn för att den ska bli färdig. Jag tror nu att jag har hittat en butik som säljer garnet och det är bara att hoppas på at det är rätt färg. Typiskt mig.

Færøstrik

Det är verkligen spännande och intressant med stickning i norden, hur mönster  uppstår, sprids och förändras. Hur vi har påverkat varandra och tagit lärdom av varandra och gör än idag. Hur en mönsteridé uppstår på Grönland, omarbetas av en norska, fångas upp av en isländska och stickas på Island för att bli mode i Danmark o.s.v.  Se mitt tidigare inlägg om Islandströjor, Grönlandspullover. 

Här är något liknande. Jag fick dessa mönster av en kompis till min svägerska som ibland brukar läsa min blogg. "Trädgårds-Eva" kallar min svägerska henne och jag har aldrig träffat henne. Hon hade bett min svägerska ge dessa mönster till mig eftersom hon nog visste att det här ämnet intresserade mig. Jag blir så glad över bloggvärlden och vad mycket positivt den har fört med sig. Tusen tack "Trädgårds-Eva"!

Jag blev så klart nyfiken på Færø strik och letade en del på nätet och i mina böcker. På baksidan står det att mönstret kommer från Tötingarvirki. Mönstret är på danska och det här är också en modell på tröjor som man kunde se på danskar på 60-talet. Det roliga är att jag sedan en tid tillbaka håller på att sticka en tröja från Färöarna och med garn därifrån, i ett mönster som jag har köpt i Köpenhamn. Där ser man.

Fortsättning islandströja

Jag har i tidigare inlägg skrivit om islandströjan, här och här . Nu kommer en fortsättning för idag fick jag boken som jag hade sökt efter och som nämndes i "Stickat från Norden".
Det här är boken ...

... och det här är tröjan som Elsa Gudjonsson såg i "ICA-kurirens nya stickbok" 1957 och som inspirerade till den tröja som vi idag kallar islandströja. Det roliga var att efter att jag hade fått boken också hittade en isländsk blogg som skrev om detta och som mycket riktigt visade just den här bilden. Läs det inlägget här om ni är intresserad av islandströjor. Här finns mycket bakgrund, bilder och fakta (på isländska så klart men det finns ju google översätt). 

Det finns en risk att jag kommer att fortsätta att lägga in bilder på den här modellen i olika varianter. Den här är från 1955 och kallas "grönlandspullover".

Mer om islandströjor

Nu har jag fått islandströjor på hjärnan. Jag har kollat in mönster och idéer lite varstans och jag har fått en del tips. Jag fick ett från Miriam om hemsidan till dem som tillverkar Lopi,  www.istex.is Där finns fina gratismönster. Jag blev väldigt förtjust i koftan och för att inte tala om tröjorna. Tack Miriam.

En inspiratör till tröjorna är "Bonderøven" eller "Hundra procent bonde" som serien heter i Sverige. Frank bär den ena islandströjan efter den andra genom serien. Det är kanske också en av förklaringarna till varför jag har snöat in på dessa. När jag var barn så var vi ofta i Danmark och hälsade på. Då bar nästan alla unga danskar islandströjor. Det var så man kände igen en dansk då. Så det är väl nån slags nostalgitripp det här. Här finns mönster till en av hans tröjor.

Sticktrend

När jag förra helgen var i Stockholm och som vanligt inte kunde låta bli att köpa en sticktidning när jag väntade på tåget, blev det den här gången Designer Knitting , vinternumret. Där kunde man bl.a. läsa om hur stickningens struktur och mönster syns i andra material och produkter som i t.ex tryck på handdukar, på keramik, silversmycken, papper. 

Och det är bara att hålla med. Se här vad jag hittade på Willys. En tandborste med stickat mönster som dekor. Visserligen på rea men nog ser man en sticktrend, som jag tror kommer att hålla i sig. Det är alltså  inte bara en trend utan mera en insikt om hur bra, snyggt, roligt,  nyttigt, kreativt, personligt, rogivande m.m. m.m. det är med stickat. Eller hur?

Upprepat

Alla repar väl upp en stickning ibland. Det gör i alla fall jag. Ganska ofta händer det till och med. Garnet tar slut, jag ändrar och har mig och följer sällan ett mönster helt. Så gör jag när jag stickar för hand. När jag stickar på maskin är jag av någon anledning mycket mer tålmodig och noga. Repar sällan upp (fast kastar ibland, om jag ska vara ärlig).

Garnet blir ganska krulligt när man repar upp. När jag var barn använde vi krulligt garn till "trollhår", men nu för tiden har jag andra önskemål på användningsområden. Garn är ju dyrt också, så man vill ju kunna använda garnet till stickning igen. Utan att det syns någon skillnad i stickningen. 


Då gör jag så här:
Nystar upp garnet på en nystvinda och knyter om på tre ställen. 

Lägger härvan i blöt så att garnet "raknar".
Kramar ur härvan mellan en handduk.


Sedan hänger jag härvan på tork med en liten tyngd.

Eller sätter tillbaka härvan på nystvindan och låter den torka uppspänd där.

Sedan är det bara att nysta och börja sticka igen.

Sticka på engelska. PDF med förkortningar

Av någon konstig anledning fastnar jag oftast för stickbeskrivningar som är på engelska. Det finns säkert tusentals minst lika bra mönster på svenska men det är inte dem jag faller för. Kanske är det miljöerna  som tilltalar mig mer eller färgerna som påverkar mitt val.. De är helt enkelt mycket mer lockande. Ibland kan jag bli lite trött på mig själv eftersom jag gör det så svårt för mig. Stickningen flyter ju inte på lika lätt. Jag behöver ju tänka så mycket mer och litar inte riktigt på mig själv, utan vill förstå hela mönstret som det är tänkt från början. 


För att underlätta stickandet har jag sammanställt engelska förkortningar som jag möts av på min stickväg. Jag vill nu dela med mig den till andra så att jag kanske kan underlätta stickandet för någon av er som läser min blogg. Hoppas den kommer till användning. Här är den: Engelska förkortningar

Torkplats

När man har arbetsdagar i verkstan vill man att det stickade ska torka snabbt så att man kan fortsätta arbeta. Kort centrifugering, nåla och en plats i solen gör att det stickade torkar med ett huj. 

Tips: Skonsam stickning

Det är lätt att få ont i axlar och nacke av stickning. Om man istället för vanliga stickor använder rundstickor,  minskar man påfrestningarna.

Du gör så här:

Du stickar fram och tillbaka på rundstickor (rät varv,avigt varv),  istället för att sticka runt,runt. D.v.s. ett varv räta, vänd arbetet, ett varv avigt.

Fördelar:

1. Stickningen blir mer lätthanterlig.

2. Du kan enkelt mäta din stickning direkt på kroppen. Detta gäller särskilt om du stickar en egen modell utan att följa ett mönster.

3. Men framför allt; du skonar din nacke och dina axlar.