måndag 18 mars 2013

Om mönster


Det här med mönster är knepigt. Jag ritar mina stickmönster själv, men ibland när jag har gjort ett mönster händer det att jag upptäcker att det mönstret redan finns. Men det är väl så det fungerar. Vi ser och tar intryck, påverkas medvetet och omedvetet, av former och uttryck runt omkring oss. Så det är väl inte egentligen så konstigt att vi "kommer på" samma saker. Ju enklare ett mönster är desto troligare är det att någon redan har gjort det.

Men om ett mönster är mer detaljerat och exakt likadant, då är sannolikheten mindre att någon har  kommit på samma sak. Då är det troligare kopierat. Jag är ibland lite rädd för att bli kopierad. Det är tråkigt om man har arbetat länge med ett mönster och någon annan ritar av det och säljer det sedan som sitt eget mönster.

I serien "Brottet" har Sarah Lund på sig en tröja som det nu har blivit en rättssak av i Danmark. Läs här. En butik har sålt stickmönster på den här tröjan som Guðrun & Guðrun har designat (de gör jättefina kläder och säljer bland annat handstickade tröjor), två kvinnor från Färöarna. De vill nu ha 10 000 kr i ersättning av stickbutiken som har tjänat mycket pengar på att sälja stick-kit på tröjan, framför allt till England där serien är mycket populär.

Och se här vad jag köpte i en annan affär för flera år sedan, när jag var i Köpenhamn. Garn och mönster på en tröja som jag först nu håller på att sticka klart. Det finns visst vissa likheter, men inte riktigt densamma. Jag tror att hon som gjorde mönstret till den här modellen också hade sett "Brottet". Eller vad tror ni?

Typiskt nog fattas det lite garn för att den ska bli färdig. Jag tror nu att jag har hittat en butik som säljer garnet och det är bara att hoppas på at det är rätt färg. Typiskt mig.

6 kommentarer:

  1. Precis den tröjan såg jag igår. Just sådana mönster finns det ganska gott om, och väldigt lätt att plocka in själv med små förändringar, det finns ju 1000 varianter! Förstår jag att det måste kännas hemskt när man har lagt ned så mycket jobb!

    SvaraRadera
  2. Jag såg att du hade bilder på tidningen stickat. Är det såna du har? Såg stt du skrev om Arvika, bor du i närheten? Jag undrar för mitt "hemma" är gräsmark där jag kommer ibland och om det därför skulke va möjligt att nångång kika i dina tidningar (om du äger såna)och ev kopiera?! I det här inlägget ser jag att du saknar garn. Nu är det så att jag bor i Köpenhamn och kanske kunde hjälpa i gengäld. .

    SvaraRadera
  3. Kan bara hålla med. Har råkat ut för samma sak - alltså att hitta mönster i gamla böcker eller tidningar som jag var övertygad om kom från min egen fantasi. Gjorde en egen-mönstrad tröja åt maken för ett par år sedan och hittade mönstret på ett par barnsockor från början av seklet...Men nu med årens samlade stickböcker märks det tydligt att det sällan är nåt nytt under solen. Man kanske skulle spara tid lite tid genom att kolla böckerna först och slippa sitta och jobba med mönster på rutade blocket i timmar som sen ska klippas på hålkortet...

    SvaraRadera
  4. Ja, det där är ju jättesvårt. Ett mönster kan man ju se exakt på, men jag antar att någon bara kan göra en liten ändring och hävda att det är ens eget. Många hobbystickare kan nog bara ta något de gillar utan att tänka.
    Jag gör ju inte stickmönster utan andra saker och har tre gånger råkat på att en annan har gjort så likt att jag känt att den kanske blivit lite för inspirerad av något jag gjort. Är jättejobbigt och dränerar mig på energi. Mer ok, om någon inspireras och gör en sak för eget bruk. Inte ok om de gör för att sälja.
    Men jag råkade ut för liknande för ett tag sedan att en annan påpekade att ett collage jag gjort liknade en akvarell som den gjort, och ja, lite likhet fanns-men jag hade aldrig sett den människans arbeten tidigare, så det var en konstig slump. Dock helt olika om man tittade nära.

    SvaraRadera
  5. Nej, det er ikke sikkert, at den, som lavede opskriften til din 'Sarah Lund' sweater for nogle år siden, først havde set 'Forbrydelsen* i fjernsynet. Det mønster og den måde, det er brugt på, har være kendt i Danmark, siden jeg ved ikke hvornår. I hvert fald var det almindeligt på sweaters da jeg var barn i 1940'erne og igen blandt ungdommen i 1960erne.
    Med hensyn til Gudrun & Gudrun (som jeg også er stor fan af) og deres retssag mod en strikkeforretning i Jylland skal det nok snarere ses som en slags publicity stunt. Det er i hvert fald, hvad nogle modedesignere og jurister kom frem til i en udsendelse om mode i fjernsynet i Danmarks Radio for nylig. De mente samstemmende, at hverken det færøske firma eller andre har patent på de klassiske mønstre, som har eksisteret i århundreder i atlantisk strikketøj, dvs strikkeri i Danmark, Norge, Færøerne Island og Grønland, hvis perlekraver på kvindernes nationaldragt var inspiration til sweatrene med rundstrikkede bærestykker både på Fair Isles, Island og sikkert også Bohus - så nej, der er ikke meget nyt under solen, som vi siger her i landet.

    Men Gudrun & Gudruns trusel om retssag er sikkert en udmærket reklame nu, hvor TV-serien 'Forbrydelsen' er slut og derfor ikke længere generer salghos G & G.

    Happy Knitting
    Jytte
    www.danishknitdesign.com

    SvaraRadera
  6. Tack för ditt inlägg. Det var mycket intressant att läsa. Det känns rätt bra att det inte är någon som äger, har patent på, mönster som har funnits i många, många år.

    SvaraRadera

Jag blir så glad
om du har tid med en kommentar.