Hur vi gjorde en "äng" på vårt sätt

Ofta läser man nu för tiden om att anlägga en äng för humlor och bin, vilket jag tycker är fantastiskt när man gör det i parker och andra allmänna områden. Men det är inte så enkelt om man bor som vi, med åkermark som mest består av lera. Det kräver väldigt mycket arbete eftersom en äng som blommar oftast kräver en mager jord. Det är ju tvärt emot det jag försöker göra genom att anpassa trädgården till att bli enklare att sköta.

Men så här har jag gjort istället:

Jag har låtit gräset växa på en stor yta i trädgården för att se vilka växter som växer var. Gräset har fått växa ganska högt men inte så högt och länge att det börjar bli grovt. På så sätt har jag kunnat bestämma var jag ska fortsätta klippa och var jag kan låta gräset växa. 

På ena halvan kom det mest tistlar och hallonskott, så där fick vår robot Fido klippa. 

Tistlar, hallonskott m.m.

Resten hägnade vi in och lät gräset växa till ungefär mitten av juli då vi klippte den delen med. Det blev väldigt fint och vi slapp sköta om den delen av tomten i flera veckor. 

Bland annat fanns det massor med prästkragar i vår ”äng”

Till nästa år ska vi minska ner ytterligare något för att orka med att klippa gräset i juli. Jag ska även klippa gångar så att det blir lätt att gå i "ängen". Nu i augusti ska jag prova att så in lite frö av ängsblommor och senare i höst ska plantera lök av narcisser och påskliljor. 

Jag tycker att det var väldigt fint i vår "äng" länge under sommaren.

Hur gick det med "no digging"?

Jo, det gick bra, helt enkelt finfint. Det blev mycket potatis och den smakade bra. Nu har vi slagit ner blasten och försöker hålla hönsen borta från platsen. De älskar att krafsa fram potatisen.

Däremot upptäckte jag att vi hade haft på för lite ensilage. Det blev alldeles för många gröna potatisar. Det är verkligen något som jag måste komma ihåg till nästa år.

Mina "no digging"- äventyr har inte stannat vid potatisodling. Jag har även gjort rabatter enligt samma metod. Enda skillnaden är att jag har använt kartong i botten istället för tidningspapper. Och vilket resultat! Det växer så det knakar. Squashen växer bättre än i grönsakslandet, dahliorna och rosorna frodas. En del blommor har t.o.m fått för mycket näring. De har blivit gigantiska med nästan bara blad. Det är först nu som de börjar blomma (rosenskära t.ex.).

Här nedan kan ni "resan" fram till idag.

Så här såg det ut från början. Det gäller ytan framför äppelträdet.

Här har jag börjat lägga ut kartong och ensilage (längst till vänster).

Här har vi kommit en bit på väg

Det som skall bli grusgång har vi lagt markduk under.

Nu ser det ut så här.

Årets "no digging potatoes"

I år utökade vi potatislandet till dubbelt så stort, efter förra årets lyckade försök med "no digging" metoden. Jag ska här beskriva lite närmare min version av metoden, hur jag har gjorde.

Först ett tjockt lager med blöta tidningar.

Därefter ett ganska tunt lager med ensilage.

Förgrodd potatisen placeras ut med en näve kravjord på varje knöl.

På med mycket ensilage och sedan lite gödsel. Jag använde algomin.

Vattna om det är torrt. Klart!

Efter tio minuter började det växa.

Nej jag bara skojade... Jag hade planterat några potatisar inomhus som jag nu provar att plantera i ensilaget. Test för att se om det fungerar för att få tidig potatis. Jag har även satt några i hinkar. 

Viktigt att tänka på: vi har inga mördarsniglar här. En regnig sommar kan detta kanske bli ett problem för dem som har mycket sniglar.

De potatissorter jag har använt är Princess, Amadine, Minerva och Asparegus.

Hur gick det med "No digging potatoes"?

Jättebra!! (trots att vi har haft kor i potatislandet).

Kommer ni ihåg att jag har provat att odla potatis enligt "no digging" metoden"? Nu har jag tagit upp det första ståndet och potatisen är jättefin...och god. Den är mycket finare än den potatis som jag satte i lite jord och ensilage (metod 1), eftersom den potatisen har ganska mycket skorv (torkan). Jag har inte vattnat någonting ändå var det lagom med fukt i ensilaget och ströet ( jag la till lite strö som vi hade över för att vara säker på att det inte skulle komma ljus på potatisen). Metoden (metod 2) kan verkligen rekommenderas. Jag är så glad och nöjd med min potatis, för första gången på många år. Detta är livskvalité.

Sorten är Amadine

Så här såg det ut när jag lyfte på täcket.

No digging potatoes

I våras bestämde jag mig för att prova, en för mig ny metod, att odla potatis. Nämligen "no digging potatoes". Jag vill få ut mer av jorden med mindre slit.

Jag har gjort på två sätt, lite efter eget huvud. 

Metod 1

Tidigt i våras satte jag en tidig sort i lådor som vi hade odlat bönor i tidigare. Se här hur jag gjorde. 

Så här ser det ut nu. Det ser väldigt bra ut.

Metod 2

Nu var jag sent ute. För bara några veckor sedan la jag ut blöta tidningpapper på en yta, ensilage, potatis, lite jord på varje potatis, ensilagehö, lite mer jord, algomin (ekologiskt), mer ensilagehö och sedan vatten. Så här såg det ut när jag hade kommit halvvägs. 

Nu börjar även den potatisen titta upp. Spännande.

Inspirerad av detta har jag fortsatt med squash, gurka och bönor. Anledningen var från början egentligen kvickroten, som mer eller mindre tagit över i flera av mina rabatter.  

Jag har lagt täckduk över och sedan hö. Sedan skar jag hål i markduken och satte plantor. Jag provade även att sätta direkt i ensilagehöet med lite extra jord. Vi får se hur det går. Squashen har tagit sig utmärkt. Jag satte den för ca en och en halv vecka sedan.

Sedan har jag satt frilandgurka, vaxbönor och störbönor. Fortsättning följer.

Potatis

I helgen satte jag den tidiga potatisen enligt min tolkning av "no digging potatoes" metod 1.

En lätt grävning i pallkragar, där jag förra året odlade bondbönor, så att potatisen kom under jord. Lite Algomin, vatten, massor av gammal torr ensilage och mer vatten. Vi får se hur det blir.

Äppelpress och äppelmust.

I sista stund lyckades vi få till en fantastisk god äppelmust av våra äpplen. Det var inte många äpplen kvar på våra träd men tillräckligt många för att vi skulle få ut 6 liter äppelmust. 

Den här gången hade vi krossat äpplena ordentligt med hjälp av en kompostkvarn. Idén fick jag av "Bonderøven" som använde en liknande kompostkvarn som vi hade (en kvarn som min pappa hade köpt på loppis för 50 kr:) Vi hade testat vår äppelpress tidigare då vi bara hade skurit äpplen i bitar. Det gick inte alls. Kompostkvarnen var super.

Sedan var det bara att köra på. Det började rinna must direkt, innan vi började pressa.

Nästa år ska vi börja tidigare och vara mer förberedda med bättre kärl. Då tänker vi göra cider också. Tjoho!

Tokighet eller smart lösning?

Ibland får man använda sin fantasi och inte vara rädd för tokigheter när man vill få klart i trädgården.

Jag har minskat ner en hel del på blomsterrabatter i år och satsat mer på odling. Men ett område vill jag ska vara som en miniträdgård i trädgården. En liten blomsterträdgård som är lätt att sköta. Jag har jobbat med att få i ordning den under våren och nu börjar den bli klar. Det mesta odlas i lådor och krukor eftersom det mest trivs kvickrot och annat ogräs i vår kompakta lerjord. Där planterar jag alla mina dahlier och andra plantor som jag är rädd om. Miniträdgården skyddas också mot rådjur med en växande häck, plank och staket.

För att få klart i miniträdgården behövdes det grus. Men ingen hade varken tid eller ork att hämta grus. Men jag ville få klart... Så kom jag på att jag kunde använda bastmattor istället. Vi och grannen hade flera mattor som jag sedan la ut över en täckduk som jag först hade lagt ut. Det blev så mysigt, som ett riktigt rum. Våran "Secret garden of Ölserud" hihi.  Nu har jag testat underlaget i kraftiga regnskurar och det visar sig torka snabbt och hålla bra. Visst vet jag att det här kanske inte håller så länge. Men då den dagen kommer, kanske vi både har ork och tid att hämta grus.
Kostnad för detta projekt: 100 kr

Bara så ni kan se hur det såg ut i september. Det blev lite bättre, eller hur?

Här har min favorit, Trebladsspira Gillenia, en given plats. Den blir en buske på ca 1 m, blommar skirt och vackert länge. Den har också vackra färger på hösten. Den ger glädje länge.